Politiker, lantbrukare och LRF samlades för en diskussion till gröna näringar och lokalprducerade livsmedel. Från vänster; Erik Johansson, lantbrukare Skataudden, Maria Lidström, lantbrukare Norra Byn, Wivianne Nilsson, vänsterpartiet, Sören Nilsson, Sverigedemokraterna, Harry Nyström, Vänsterpartiet, Stefan Hardselius, lantbrukare och ordförande för LRF:s lokalavdelning i Älvsbyn, Anna Lundberg, Arbetarpartiet Socialdemokraterna, Thor Viklund, Arbetarpartiet Socialdemokraterna, Berit Hardselius, Centerpartiet, Nils Sundström, Kristdemokraterna, Elin Lidström, lantbrukare, Daniel Strandlund, LRF, Inger Lundberg, Liberalerna, och Donald Sundh, Sverigedemokraterna.

Stort intresse för lokalproducerade livsmedel bland de politiska partierna i Älvsbyn

I solskenet på en grönskande äng hos lantbrukarna Anders och Maria Lidström på Norra byn bjöd LRF under lördagen in representanter för kommunens politiska partier till en diskussion om gröna näringar och lokalproducerade livsmedel. Intresset var stort och debatten givande.

En fråga var bland annat varför svenska myndigheter köper kött, spannmålsprodukter och grönsaker från länder som inte lever upp till svensk lagstiftning?
– Stora delar av den importerade mat som i dag serveras på skolor, äldreboenden och sjukhus hade vi fått fängelse för om den producerats på samma sätt av oss själva här i Sverige, påpekade Erik Johansson, lantbrukare på Skataudden.

Förra året regnade stora delar av skördarna bort. I år har torkan ställt till det.
– I Norrbotten har vi känt av den torra väderleken. Men krisen är inte lika omfattande här som i södra Sverige där nötkreatur, i vissa områden, nu skjuts och grävs ner för att det inte finns foder, berättade Daniel Strandlund, marknadskommunikatör på LRF Norrbotten.
Men ingenting ont som inte har något gott med sig.
– Vi märker ett uppvaknande bland svenska politiker. Om det här inträffat för hundra år sedan skulle vi haft nödår i Sverige. Men det är inte bara vädret som ställt till det. Tidigare politiska beslut har också bidragit till krisen.

Låg självförsörjningsgrad

Självförsörjningsgraden av livsmedel i Sverige är skrämmande låg. Betydligt lägre än i våra nordiska grannländer; Finland, Norge och Danmark. Sverige har inte haft krig på över 200 år. Våra nordiska grannar blev indragna andra världskriget och har därför ett annat förhållningssätt till betydelsen av ett starkt inhemskt lantbruk. I Finland är exempelvis lantbruken betydligt fler och mer lönsamma än i Sverige. På samma sträcka i Tornedalen är bondgårdarna fyra gånger fler på den finska sidan av Torne älv än på den svenska. Ändå är de geografiska- och klimatmässiga förhållandena exakt desamma.
– Ica och Coop producerar inte köttet själva som många i Sverige verkar tro, betonade Daniel.
Eller som ett klassiskt mindre begåvat uttryck: ”Varför ska vi ha bönder när mjölk finns på Konsum?”

Var fjärde tugga kommer från utlandet

Den stora andelen av importerade livsmedel är också skrämmande hög.
– Var fjärde tugga som våra barn, äldre och sjuka består av utländska produkter, förklarade Erik.
Sverige har i dag EU:s hårdaste djurlagstiftning. Ändå importeras mängder av livsmedel från länder där produktionen långt ifrån lever upp till svenska krav. Dubbelmoral? Ja, det upplever nog många. Samtidigt försvagas konkurrenskraften för svenska producenter.

Dyrt för bönderna i Sverige

En annan sak är de geografiska och klimatmässiga skillnaderna.
– I Sverige kostar en ko-plats i snitt 80 000 kronor. På Irland endast 15 000, förklarade Erik.
Detta beror på att Irländska bönder kan ha sina kor ute på bete hela året. De är inte heller beroende av samma byggnader (ladugårdar) som svenska bönder.

Antalet mjölkbönder i Norrbotten har mer än halverats på nio år

Sedan 2008 har antalet mjölkbönder i Norrbotten minskat med 58 procent. För nio år sedan fanns 162 stycken i länet. I dag 71.
I Älvsbyn är minskningen än större; 60 procent. 2008 fanns 15 mjölkbönder i kommunen. I dag finns sex kvar.
– Vi behöver öka köttproduktionen i Norrbotten med 50 procent. Mjölkproduktionen med 60 procent. På grönsakssidan är den lokala produktionen katastrofalt låg, betonade Stefan Hardselius, ordförande för LRF:s lokalavdelning i Älvsbyn.

Knepig generationsväxling

En annan sak som diskuterades var generationsväxlingen inom svenskt skogs-. lant- och jordbruk.
– Generationsväxlingen försvåras av tuffare hållning till utlåning från bankerna och mindre lyckade politiska beslut, tycker Erik.
Ytterligare ett bekymmer för politikerna att lösa.

FAKTA MATPRODUKTIONEN I NORRBOTTEN 1990-2014
(efter avregleringen av livsmedelsmarknaden)

  • Åkerarealen har minskat med 23 procent eller 10 000 hektar.
  • Arealen av potatisodling har halverats från 950 hektar till knappt 480.
  • Arealen av trädgårdsodling av bär och grönsaker på friland har minskat med 57 procent från 370 hektar till 160 hektar.
  • Antalet nötkreatur (kor, kvigor, kalvar, tjurar och stutar) har minskat med 41 procent från 30 800 till 18 200, varav mjölkkor med 52 procent från 12 950 till 6 170.
  • Antal värphöns har minskat med 452 procent från 65 800 till 38 000.

Källa: Öberg E (2016). Nära mat – miljöavtryck från Norrbottnisk livsmedelsproduktion. Länsstyrelsen i Norrbotten.

Senast uppdaterad 2018-08-18

Väderprognos från:

yr.no, levererat av Meteorologisk institutt och NRK.

CHANGE LANGUAGE DISCLAIMER

You can use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Please select your preferred language in the list below. You can close this dialog box by clicking the ”x” in the upper right corner.