Energi och klimat
Klimatet i Älvsbyns kommun nu
Atmosfären blir allt varmare över tid. Det gäller både globalt och här i Älvsbyns kommun. Vid SMHI:s mätstation i Älvsbyn mäts successivt allt högre lufttemperaturer upp. Skillnaden märks tydligt om man räknar ut medelvärdet på alla de temperaturer som mätts upp på platsen under flera på varandra följande 30-årsperioder. Under 30-årsperioden 1961-1990 var den normala årsmedeltemperaturen vid mätstationen i Älvsbyn 0,5 °C. Under 30-årsperioden 1991-2020 var den normala årsmedeltemperaturen på samma plats 1,6 °C. Det är 1,1 graders ökning. En grads skillnad i årsmedeltemperatur motsvarar skillnaden i klimat mellan Älvsbyn och Arjeplog.
Årsmedeltemperaturen för hela kommunen är en aning lägre än vad som angivits ovan: 0,3 °C för 30-årsperioden 1961-1990. Det beror på att den östra delen av kommunen där Älvsbyns tätort ligger är lite varmare än den västra delen av kommunen.
Klimatet i Älvsbyns kommun i framtiden
Generellt blir klimatet i Älvsbyn varmare, särskilt vintrarna. Årsmedeltemperaturen i Älvsbyn förväntas öka med cirka 4-6 grader mellan referensperioden 1961-1990 och slutet av det här seklet (SMHI Rapport 2020/71). Medeltemperaturen under den kallaste delen av vintern (december-februari) förväntas öka från -12,4 °C under perioden 1961-1990 till uppåt 5-8 plusgrader mot slutet av det här seklet (SMHI Rapport 2020/71).
Längre värmeböljor sommartid förväntas bli ett ökande hälsoproblem. Vegetationsperioden blir längre vilket förbättrar odlingsmöjligheterna. Antalet dagar med snötäcke minskar kraftigt. Antalet dagar per år med snö som innebär goda förhållanden för skid- och skoteråkning förväntas minska från 140-160 dagar under åren 1961-1990 till ungefär 40-80 dagar under detta sekels sista decennier (SMHI Rapport 2020/71). Temperaturen växlar oftare mellan minusgrader och plusgrader på vintern. Mindre tjäle i marken ökar risken för körskador vid terrängkörning. Nederbörden ökar när luften blir varmare, men det gör även avdunstningen. Både skyfall och torka förväntas därför bli allt större problem i framtiden.
Om den lokala klimatförändringen här i vår kommun upplevs som positiv eller som ett hot varierar mellan olika personer beroende på bland annat försörjning och intressen. Hur stora samhällsproblem klimatuppvärmningen orsakar och kommer att orsaka beror i stor utsträckning på hur bra människorna här lyckas med att anpassa verksamheter, byggnader och infrastruktur till de förändringar som sker och som väntas under kommande decennier. Globalt medför klimatuppvärmningen en del negativa konsekvenser som går utöver vad som kan hanteras enbart genom anpassning av det nuvarande samhället.
Lokal energianvändning och lokala växthusgasutsläpp
År 2021 fastställde kommunfullmäktige Älvsbyns kommuns senaste energi- och klimatstrategi med nya lokala energi- och klimatmål. Det viktigaste målet är att Älvsbyns kommun senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nya lokala målen är baserade på de nationella energi- och klimatmålen men anpassade för lokala förhållanden. Målen gäller energianvändning och växthusgasutsläpp som sker lokalt inom kommunens geografiska gränser. Älvsbyns energi- och klimatstrategi finns publicerad under styrdokument på kommunens webbsida:
(länk)
Utsläppsdata för uppföljning av de lokala energi- och klimatmålen kommer från Nationella emissionsdatabasen, energidata från Energiluppen och befolkningsdata från Statistiska centralbyrån. Statistik för uppföljning av målen finns tillgänglig till och med två år innan nutid. Graferna uppdateras årligen med senaste data efter att de nationella statistikdatabaserna har uppdateras, vilket vanligen sker i början av hösten.
Förklaring av termer: ton koldioxidekvivalenter är ett mått hur stor sammanlagd klimatpåverkan som orsakas av alla olika typer av växthusgaser som släpps ut till atmosfären tillsammans. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen, men det finns fler. De viktigaste för klimatarbetet förutom koldioxid är metan och lustgas. MWh uttalas mega-watt-timme och är ett mått på energi. 1 MWh = 1 000 kWh
Andelen förnybara energikällor i fjärrvärmeproduktionen inom Älvsbyns kommun följs upp av RKA på Kolada, se www.kolada.se/verktyg/jamforaren.
Parisavtalet
Hur väl Sveriges kommuner uppfyller det internationella Parisavtalets klimatkrav följs upp på Klimatkollen av den ideella föreningen Klimatbyrån i samarbete med ett flertal olika organisationer. De har även räknat ut en koldioxidbudget för var och en av kommunerna.
För att Parisavtalets klimatmål ska uppnås behöver huvuddelen av utsläppsminskningen ske i mycket snabb takt inom de närmaste åren medan utsläppen därefter kan minska i långsammare takt. För Älvsbyns del innebär det i praktiken att de lokala koldioxidutsläppen varje år skulle behöva vara minst 16 procent lägre än året innan. Du kan följa deras arbete på Klimatkollen.
I Älvsbyns kommun har de lokala utsläppen av koldioxid minskat mellan 3 och 5 procent per år sedan Parisavtalet trädde ikraft år 2015, förutom mellan åren 2018 och 2019 då koldioxidutsläppen istället ökade med 1,5 procent.