Biologisk mångfald

Det sjätte globala massutdöendet i jordens mångmiljardåriga historia

Det pågående, globala massutdöendet av arter och den kraftiga minskningen av den genetiska variationen hos både de vilda och de domesticerade arter som finns kvar är ett minst lika stort miljöproblem som klimatkrisen. Utdöendet av arter går nu hundratals till tusentals gånger snabbare, beroende på vilken sorts organismer vi talar om, jämfört med hur ofta arter normalt brukar dö ut och ersättas av andra (IPBES, 2018).

Den viktigaste orsaken till massutdöendet är människors ändrade markanvändning under de senaste generationerna som förminskar, fragmenterar, försämrar och ibland fullständigt förintar arternas levnadsmiljöer. Även miljöföroreningar och i vissa fall alltför omfattande jakt, fiske eller insamling bidrar till att många arter dör ut. Den snabba klimatuppvärmningen förvärrar situationen för många arter. En annan bidragande anledning till att vilda arter trängs undan är spridningen av invasiva främmande arter. Hur du känner igen invasiva främmande arter och vad du ska göra om du hittar sådana kan du läsa mer om under Invasiva främmande arter.

I rödlistan listas de svenska arter som redan är utrotade, som är utrotningshotade eller som har minskat så mycket på senare år att de inom kort riskerar att bli utrotningshotade. Arter som bedöms enligt rödlistningskriterierna delas in i följande grupper: livskraftig (LC), kunskapsbrist (DD), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN), akut hotad (CR) eller nationellt utdöd (RE). Arter som bedöms vara livskraftiga ingår inte i rödlistan. De övriga kallas alla för rödlistade arter, men bara de som är klassificerade som sårbara, starkt hotade eller akut hotade bedöms vara utrotningshotade. De rödlistade arter som inte i nuläget anses vara utrotningshotade är i de flesta fall arter som har minskat kraftigt på senare år och som riskerar att bli utrotningshotade inom kort, men där förekommer även positiva exempel på arter som uttern som håller på att återhämta sig från att tidigare ha varit nära att utrotas.

Rödlistan uppdateras vart femte år. Den nuvarande versionen är från år 2020. Av de svenska arter vars status undersöktes och bedömes i den senaste rödlistan klassificerades 22 procent som rödlistade. 10 procent klassificerades som utrotningshotade. Totalt bedömdes drygt en tredjedel av alla kända arter i landet.

Även många av våra mer välkända lokala arter är numera hotade

En akut hotad fågelart som hittats i Älvsbyns kommun de senaste åren är ortolansparv.

Några exempel på starkt hotade arter som förekommer i kommunen är fågelarterna storspov, grönfink och tornseglare samt blötdjuret flodpärlmussla. Föryngring av flodpärlmussla är en av indikatorerna som används för att avgöra om Sverige uppnår det nationella miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Några exempel på sårbara arter som förekommer i kommunen är fåglarna bläsand, kricka, hussvala, backsvala, tofsvipa, berguv och lappuggla samt matsvamparna lammticka och goliatmusseron. Bläsänder brukar simma i dammen i Lomtjärnsparken i Älvsbyns tätort.

Alla de ovanstående arterna är för närvarande utrotningshotade i Sverige.

Många välkända arter som kråka, gulsparv, björktrast, rödvingetrast, järpe, skogshare, igelkott och nordfladdermus har minskat så mycket på senare år att de numera klassas som nära hotade i rödlistan. Dessutom klassificeras uttern numera som nära hotad efter att tidigare ha varit nästan helt utrotad i Sverige.

Bläsand simmande i Lomtjärnsparken. Foto: Erika Groth

Bläsand simmande i Lomtjärnsparken. Foto: Erika Groth

Här hittar du mer information:

Du kan läsa mer om den svenska rödlistan på Artdatabankens webbsida: www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning

Ovan listas exempel på lokalt förekommande utrotningshotade och nära hotade arter som många känner igen. Tyvärr finns det många fler lokala arter än de ovanstående som är rödlistade. Här kan du hitta alla rödlistade arter i kommunen genom att under ”Avancerade filter” söka på ”Älvsbyn” i rutan för kommuner: artfakta.se/rodlistan

Den finns även en internationell rödlista — The IUCN Red List of Threatened Species: www.iucnredlist.org

Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) publicerar regelbundet rapporter på engelska riktade till politiker och andra beslutsfattare om vilka slutsatser som kan dras från den samlade vetenskapliga forskningen i olika frågor som rör biologisk mångfald av arter, arvsmassa och ekosystem: ipbes.net

Naturvårdsverket har publicerat svenska översättningar av några av IPBES rapporter. Naturvårdsverkets rapporter finns publicerade på: www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer. Tyvärr verkar de svenska IPBES-rapporterna inte längre finnas samlade på en egen sida efter att Naturvårdsverket gjorde om sin hemsida nyligen.

Länsstyrelsen Norrbotten om de olika typer av skyddad natur som finns i länet, inklusive i Älvsbyns kommun: www.lansstyrelsen.se/norrbotten/natur-och-landsbygd/skyddad-natur.html

Uppföljning av indikatorn Föryngring av flodpärlmussla för miljömålet Levande sjöar och vattendrag: sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/foryngring-av-flodparlmussla

Kontakt

Kontakta miljöstrategen på samhällsbyggnadskontoret.

Senast uppdaterad 2023-03-06

Väderprognos från:

yr.no, levererat av Meteorologisk institutt och NRK.

CHANGE LANGUAGE DISCLAIMER

You can use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Please select your preferred language in the list below. You can close this dialog box by clicking the ”x” in the upper right corner.