Så funkar snöröjningen

Det är vinter, det snöar och det plogas. Att snöröjarna inte kan vara överallt samtidigt och att det tar tid att komma till vissa gator och vägar är nog självklart för de flesta. Men vad gäller egentligen? När körs plogningen igång?

Älvsbyns Energi sköter kommunens gator, parkeringar och gårdar. De har gett plogningen i uppdrag till Bröderna Öhman AB. De har i sin tur en underleverantör, JBM Entreprenad som plogar i Vidsel och Vistträsk.

Anders Berg på Älvsbyns Energi ansvarar för gatornas underhåll.

– Bröderna Öhman får en summa för hela vinterns plogning enligt kommunens kriterier. Det är alltså inte så som en del tycks tro att vi låter bli att ploga ibland för att spara pengar. Snöröjningen kostar lika mycket oavsett hur många gånger det plogas, förklarar han.

Storgatan plogas när det har kommit 4 centimeter snö. En av chaufförerna, Emil Henriksson, mäter hur mycket det har snöat och kallar ut de övriga chaufförerna. Storgatan plogas mellan klockan 22 och 24 eller mellan 4 och 6. På dagtid är trafik och parkerade bilar i vägen så om det snöar på dagen måste plogningen vänta till kvällen.

Väderprognosen

– När det har snöat 7 cm ska plogningen påbörjas i resten av Älvsbyn samt Vidsel, Korsträsk och Vistträsk, men om väderprognosen säger att det ska sluta snöa ganska snart kan vi vänta tills det har slutat så att allt kan tas bort på en gång i stället för att en del ska bli kvar till nästa gång det snöar. Är det töväder på gång sandar vi kanske i stället för att ploga. Sådana beslut tar jag, Emil Henriksson och Josef Bohlin på JBM gemensamt, säger Anders Berg.

Gång- och cykelvägar ska plogas när det har kommit 7 cm snö enligt kommunens kriterier.

– Vi har märkt att vid 5 cm börjar folk gå och cykla på gatorna i stället för på gång- och cykelbanorna. Därför plogas de nu vid 4 cm för att öka trafiksäkerheten, säger Anders Berg.

Det är kort sagt flera faktorer som påverkar när snöröjningen sätts igång och när det snöar i flera dagar i sträck är det omöjligt att hålla det nyplogat överallt samtidigt.

– Drömmen vore att det alltid skulle börja snöa på kvällen och sluta vid midnatt. Då skulle allt vara plogat på morgonen. Men om det börjar på natten och är 4 cm vid 7-tiden hinner parkeringarna inte plogas innan bilarna kommer. Då kan det inte göras förrän på kvällen och vid skolor och förskolor kan vi inte ploga när det är barn där. Jag hoppas att folk har förståelse för att det inte alltid är möjligt att ta bort snön på en gång, säger Anders Berg.

Landsvägarna

Alla landsvägar som inte är privata ägs av Trafikverket. Svevia ansvarar för plogningen och även de anlitar Bröderna Öhman för att ploga i Älvsbyns kommun. De har i sin tur anlitat LBM till de västra och norra delarna av kommunen. Plogningen påbörjas när det är 2 cm snö på de större vägarna och 3 på de mindre. Det är många mil och det tar några timmar innan plogbilarna har hunnit till alla ställen. Under tiden gäller det för trafikanterna att anpassa hastigheten till väglaget.

Dyrt med halkbekämpning

Det är nog många kommuninvånare som har köpt sina första broddar eller dubbskor någon av de senaste vintrarna. För bara några år sedan var det ovanligt med isiga gator och gångbanor på vintern. Nu är det flera sådana perioder varje vinter. Några som är väl insatta i detta är de som sköter halkbekämpningen i kommunen.

– Halkbekämpningen tar en allt större plats i vinterväghållningen, vad gäller både tid och kostnad. Förr hade vi ju ett ganska stabilt vinterväder med snö på gator och gångvägar. Nu är det blidväder och regn flera gånger varje vinter och vägarna förvandlas stundtals till rena hockeybanorna, säger Anders Berg som arbetar på Älvsbyns Energi och är ansvarig för underhållet av kommunens gator.

Om det regnar ihållande måste det ofta sandas hela dygnet eftersom sanden som lagts ut spolas bort med regnet eller fryser in i isen som bildas.

– Väderprognoserna har också blivit mer svårbedömda. När det lovas snö kan nederbörden ändå komma som regn. Det försvårar planeringen och beredskapen för vilka resurser som ska sättas in, säger Anders Berg.

Kommunens kostnad för halkbekämpningen har ökat med 100 procent på 10 år. Även kostnaderna för isrivning och hyvling för att åtgärda isvallar och spår på gatorna har ökat avsevärt.

Hittills har natursand använts för halkbekämpning, men det går inte längre att få tag i natursand. I stället används bergkross, som är betydligt dyrare än sand.

– Nu blandar vi bergkross med den sand vi har kvar för att sanden ska räcka så länge som möjligt, men när den tar slut kommer kostnaden för halkbekämpningen att öka ytterligare, säger Anders Berg.

Artikeln är även publicerad i Älvsbybladet #3, 2021

Text: Elisabet Nordebo