Miljöövervakning

Luftföroreningar

Kommunen är ansvarig för att varje år kontrollera att halterna av kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar i storleksfraktionerna PM10 och PM2,5, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluften inte överskrider de miljökvalitetsnormer som regeringen har fastställt för dessa ämnen. Miljökvalitetsnormerna finns i luftkvalitetsförordningen (2010:477).

Miljö- och byggkontorets rapport om luftkvaliteten i Älvsbyns kommun under år 2019: Luftkvalitetsrapportering 2019 (pdf)

 

Pollen

Till och med år 2020 turades kommunerna Älvsbyn, Luleå, Boden och Piteå om att mäta pollen. Från och med år 2021 utförs inte längre pollenmätningar. Det företag som analyserade resultatet från mätstationerna runt om i Norrland har lagts ner på grund av att ägaren gått i pension och regionerna i norr beslutade då att inte finansiera fortsatt pollenmätning.

 

Energi och klimat

Atmosfären blir allt varmare över tid. Det gäller både globalt och här i Älvsbyns kommun. Vid SMHI:s mätstation ”Älvsbyn A” mäts successivt allt högre lufttemperaturer upp. Skillnaden märks tydligt om man räknar ut medelvärdet på alla de temperaturer som mätts upp på platsen under flera på varandra följande 30-årsperioder. Under 30-årsperioden 1961-1990 var den normala årsmedeltemperaturen i Älvsbyn 0,5 °C. Under 30-årsperioden 1991-2020 var den normala årsmedeltemperaturen här 1,6 °C enligt senaste data från SMHI. Det är 1,1 graders ökning, vilket är ungefär lika mycket som den globala årsmedeltemperaturen har ökat från mitten av 1800-talet till nutid. Att klimatförändringen går snabbare här än på de flesta andra platser på jorden beror på att Älvsbyn ligger så nära Arktis.

Normal årsmedeltemperatur i Älvsbyn för 4 successiva 30-årsperioder ökar över tid

År 2021 fastställde kommunfullmäktige Älvsbyns kommuns senaste energi- och klimatstrategi med nya lokala energi- och klimatmål. Den nya lokala målen är baserade på de nationella energi- och klimatmålen men anpassade för lokala förhållanden. Målen gäller energianvändning och växthusgasutsläpp som sker lokalt inom kommunens geografiska gränser. Älvsbyns energi- och klimatstrategi finns publicerad under styrdokument på kommunens webbsida:
(länk)

Utsläppsdata för uppföljning av de lokala energi- och klimatmålen kommer från Nationella emissionsdatabasen, energidata från Energiluppen och befolkningsdata från Statistiska centralbyrån.

Växthusgasutsläpp totalt uppdelat på sektorer inom Älvsbyns kommun t.o.m. 2018

Användning av fossila bränslen uppdelat på transporter och övrigt inom Älvsbyns kommun t.o.m. 2018

Utsläppsminskning växthusgaser totalt inom Älvsbyns kommun t.o.m. 2018

Växthusgasutsläpp från transporter inom Älvsbyns kommun t.o.m. 2018

Växthusgasutsläpp från arbetsmaskiner inom Älvsbyns kommun t.o.m. 2018

Utsläppsminskning växthusgaser från fordon inom Älvsbyns kommun t.o.m. 2018

Energianvändning i Älvsbyns kommun uppdelat på sektorer t.o.m. 2018

Energieffektivitet i Älvsbyns kommun t.o.m. 2018

 

Sjöar, vattendrag och grundvatten

Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag klassificeras enligt två olika skalor: vattnets ekologiska status (hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig) och vattnets kemiska status (god eller uppnår ej god). Grundvattnet klassificeras enligt två skalor: kvantitativ status (god eller otillfredsställande) och kemisk status (god eller otillfredsställande). Målet är att alla sjöar och vattendrag ska ha hög eller god ekologisk status och god kemisk status. Grundvattnet ska ha god kvantitativ status och god kemisk status. Målen var tänkta att uppfyllas senast år 2015, vilket bara delvis har uppnåtts. Mer information om miljökvalitetsnormer för vatten och statusklassningar av vatten finns hos Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt.

I Älvsbyns kommun har Västra Muskusträsket otillfredsställande ekologisk status. Av övriga klassificerade sjöar och vattendrag i kommunen har hälften god och hälften måttlig ekologisk status. Inga svenska sjöar eller vattendrag uppnår god kemisk status, vilket främst beror på luftburna föroreningar (kvicksilver och polybromerade difenyletrar).

Grundvattnet i kommunen bedöms ha god kvantitativ status. Grundvattnet bedöms även ha god kemisk status, förutom kring Vidselbasens flygfält där grundvattnet bedöms ha för hög halt av PFAS.

Om du vill påverka den lokala och regionala vattenförvaltningen kan du engagera dig i ett vattenråd. Älvsbyns kommun berörs av de två vattenråden Piteälvens vattenråd (vattenrådsområde 6) som omfattar Piteälvens avrinningsområde och Fyrkantens vattenråd (vattenrådsområde 5) som omfattar Alterälvens avrinningsområde.

Detaljerad information om vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och grundvatten finns i databasen VISS – Vatteninformationssystem Sverige:

viss.lansstyrelsen.se

Vid höga flöden riskerar särskilt bostäder och anläggningar som ligger nära Piteälven att översvämmas. Kraftig nederbörd och höga vattenflöden riskerar även att leda till problem med erosion och ökar risken att ras och skred inträffar. Aktuellt vattendjup i Piteälven vid tre olika mätstationer kan följas på RiverOnline. Länk finns nedan samt längst upp på kommunens hemsida:

www.byteport.se/riveronline

 

Invasiva främmande arter

Att nya arter kommer in i landet och i länet är naturligt och oftast positivt. Men ibland går det väldigt fel. Invasiva främmande arter är djur- och växtarter som har etablerat sig i ett nytt område och där sprider sig så mycket att de utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden på platsen eller mot befolkningens hälsa. Både svensk lagstiftning och EU-lagstiftning slår fast att invasiva främmande arter ska bekämpas och helst utrotas helt. För närvarande förekommer sju EU-listade invasiva främmande arter i Norrbotten som ska utrotas i länet. Dessutom förekommer ett antal ytterligare invasiva främmande arter i länet som inte listas av EU men som ändå orsakar stora problem lokalt och därför bekämpas. Invasiva främmande arter kallas även ibland för IAS som betyder invasive alien species.

Om du hittar någon av de invasiva främmande arterna ska du rapportera det. Länsstyrelsen ger information om var och hur du rapporterar fynd av olika invasiva främmande arter (se länk nedan). Under de senaste åren har jättebalsamin hittats på några olika platser i Älvsbyn. Den fastighetsägare som hittar en invasiv främmande art på sin fastighet ska vidta åtgärder för att utrota eller bekämpa arten. När det gäller landlevande ryggradsdjur behöver fastighetsägaren inte döda djuret, men det är ändå viktigt att fyndet rapporteras.

EU-listade invasiva växter som ska utrotas i länet: jättebalsamin, jätteloka, tromsöloka och smal vattenpest.

EU-listade invasiva djur som ska utrotas i länet: bisam, mårdhund och kinesisk ullhandskrabba.

Exempel på andra invasiva arter som också bekämpas i länet: blomsterlupin, vresrot, parkslide, mink och spansk skogssnigel (mördarsnigel).

Läs mer:
Se pdf med bilder och information om jättebalsamin, jätteloka och tromsöloka
www.lansstyrelsen.se/norrbotten/djur/invasiva-frammande-arter
www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/

Senast uppdaterad 2021-04-08

Väderprognos från:

yr.no, levererat av Meteorologisk institutt och NRK.

CHANGE LANGUAGE DISCLAIMER

You can use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Please select your preferred language in the list below. You can close this dialog box by clicking the ”x” in the upper right corner.