Ledamöter i Älvsbyns kommunfullmäktige samlade i kommunfullmäktigesalen.
Kommunfullmäktige beslutade den 20 april att godkänna Älvsbyns kommuns årsredovisning för 2025. Årets resultat uppgår till -15,2 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med föregående år, men visar samtidigt att kommunen fortsatt står inför betydande ekonomiska utmaningar.
I samband med beslutet fastställde kommunfullmäktige att underskottet ska hanteras genom uttag från resultatutjämningsreserven (RUR). Det innebär att kommunen använder tidigare avsatta medel för att täcka årets underskott. Samtidigt är RUR på väg att minska och kan inte långsiktigt användas för att hantera återkommande underskott, vilket ytterligare understryker behovet av en ekonomi i balans.
Årsredovisningen visar att flera verksamheter redovisar underskott i förhållande till budget. De största avvikelserna finns inom social verksamhet och utbildning, där ökade behov och förändrade förutsättningar har drivit upp kostnaderna. Samtidigt finns underskott även inom andra områden, såsom drift och service samt kultur och fritid. Det innebär att utmaningarna är breda och berör i stort sett hela organisationen. Sammantaget behöver hela verksamheten anpassas för att nå en ekonomi i balans.
En viktig bakgrund till utvecklingen är den förändrade befolkningsstrukturen. Andelen äldre ökar, samtidigt som antalet barn och personer i arbetsför ålder minskar över tid. Det leder till ökade behov av omsorg samtidigt som skatteunderlaget påverkas negativt. Utvecklingen är dock inte enbart negativ. Under 2025 ökade befolkningen med drygt 40 personer, vilket är en positiv signal, även om de ekonomiska effekterna av befolkningsökningen inte blir synliga förrän 2026.
Pågående omställning och åtgärder
Under året har kommunen genomfört flera åtgärder för att anpassa verksamheterna till de nya förutsättningarna. Det handlar bland annat om förändrade arbetssätt inom hemtjänsten, anpassningar inom förskolan, översyn av lokaler samt en ökad användning av digitala lösningar.
Som en del i den långsiktiga planeringen av framtidens äldreomsorg pågår arbete med att projektera ett trygghetsboende. Ett trygghetsboende riktar sig till äldre som inte har behov av särskilt boende, men som önskar en mer tillgänglig bostad med möjlighet till gemenskap och ökad trygghet. Boendeformen kan bidra till att fler kan bo självständigt längre, samtidigt som den avlastar behovet av mer omfattande vårdinsatser. Arbetet befinner sig i ett projekteringsskede där olika lösningar prövas och analyseras, med fokus på att skapa bra boendemiljö, arbetsmiljö för hemtjänstpersonal samt en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv boendeform utifrån kommunens framtida behov.
Prislappsmodellen och omställningsbudget
Arbetet med prislappsmodellen har fortsatt under 2025. Modellen innebär att kommunens resurser fördelas utifrån standardiserade kostnadsnivåer, där verksamheternas budget jämförs med vad motsvarande verksamheter kostar i likvärdiga kommuner. Syftet är att skapa en mer rättvis, transparent och jämförbar resursfördelning, samt ge bättre underlag för prioriteringar och effektiviseringar.
Under 2025 har kommunen tillämpat en omställningsbudget. Det innebär att verksamheterna i grunden har haft samma tekniska budgetram som 2024, utan tillskott för ökade personalkostnader eller andra kostnadsökningar. Detta har ställt höga krav på verksamheterna att effektivisera, prioritera och förändra arbetssätt för att klara sina uppdrag inom givna ramar. Samtidigt har prislappsmodellen bidragit till en ökad förståelse för kostnadsnivåer och skillnader mellan verksamheter, vilket är en viktig del i det fortsatta arbetet.
Arbetet med att ställa om verksamheten fortsätter kommande år, med fokus på att möta förändrade behov och skapa en långsiktigt hållbar ekonomi för kommunen.