Utveckling inom gruvbranschen

I slutet av november besökte vi Boliden för genomgång och lägesrapport om Laver. Förutom lägesrapport om bearbetningskoncession och miljökonsekvensbeskrivning diskuterade vi gruvbranschens utveckling.

Det är en mindre del av gruvbranschen som är anställd direkt av gruvbolagen. De flesta anställda finns inom de indirekt anställda, där gruvbranschen är uppbyggd på serviceavtal med de största leverantörerna. Ett annat exempel är besöksnäringen i Malmfälten, där 70 % av gästnätterna kommer från gruvindustrin.

Återvinningen kommer inte att räcka till för Asiens och Afrikas behov av råvaror, inte heller kommer återvinningen att räcka till för västvärldens behov av råvaror till miljöbilar, el/hybridbilar. Alternativa material till bly, zink och koppar finns inte inom överskådlig tid. Till exempel koppar, där 70 % av behovet finns inom el och elektronik. Notera att Sverige importerar 90 % av sitt behov av  koppar. Tidigare hade vi i västvärlden ensamrätt till råvarorna, så är det inte längre.

Bilbranschen har utvecklats de senaste 50 åren. Miljö och säkerhet har förbättrats avsevärt, avgasrening och krocksäkerhet är exempel på utvecklingen. Hybrid- och miljöbilar är på väg in på marknaden. Det har vi sett så det förstår vi.

Gruvbranschen och dess utveckling är inte lika känd hos gemene man.  Gruvbranschen har genomgått, inte bara en  liknade utveckling, utan kanske en starkare utveckling än bilindustrin. För att ta några exempel, eldrivna lastare, skrotare och borraggregat har funnits i över 20 år. Förarlösa lastmaskiner har varit i drift i över 10 år. Vad gäller säkerhet är det få svenska företag som slår LKAB och Boliden.

Frågeställning:
Var i världen och under vilken miljöreglering ska råvarorna tas fram?