Hälso- och sjukvårdspersonal

Inom den kommunala hälso- och sjukvården har legitimerade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, genom sin legitimation, det yrkesansvar som föreskrivs i patientsäker-hetslagen. Även personer, som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv, delegering av den legitimerade, har det särskilda yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård.

Ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier styrs av utbildning och av Socialstyrelsens utfärdade författningar och i yrket förvärvade erfarenheter som ger möjligheter till delegering av arbetsuppgifter. Detta ger möjligheter att fördela ansvaret efter behov som uppkommer i det dagliga arbetet under förutsättning att kvalitet och säkerhet beaktas.

Rehabilitering/habilitering
Rehabilitering är återställande av förlorad funktion (till skillnad från habilitering som är utvecklande av ny förmåga). Rehabilitering omfattar medicinska, psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder, med inriktning på att hjälpa sjuka eller skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och ge förutsättningar för ett normalt liv.

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har en central funktion i kommunens rehabiliterande verksamhet. Arbetet består av utredning, behovsbedömning, behandling, träning, utprovning av individuella hjälpmedel samt handledning till personal. Insatserna sker på olika nivåer: individ-, grupp- och organisationsnivå. Arbetsterapeut och sjukgymnast instruerar och handleder omsorgspersonal i deras rehabiliteringsarbete.

Syfte: att med hjälp av tidiga, samordnade och allsidiga insatser (medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska) från olika kompetensområden och verksamheter försöka återställa förlorad funktionsförmåga hos den enskilde. Syftet kan även vara preventivt, att bibehålla förmågor och förhindra ytterligare bortfall av funktioner och förmågor.

Allmän rehabilitering: sker ofta i vardagen och kräver inte särskild rehabiliteringskompetens och den utförs av all omsorgspersonal.

Specifik rehabilitering: åtgärder som kräver speciell kompetens inom rehabiliteringsområdet. Detta på grund av till exempel restriktioner, speciell utrustning, speciell metod, reglering i föreskrifter etc.

Omvårdnad
Det finns ingen vedertagen definition av begreppet omvårdnad. Däremot kan omvårdnadsarbetets syfte och innehåll beskrivas.

Syfte: att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån individuella möjligheter och behov. Minska lidande och ge möjlighet till en värdig död.

Omvårdnad inom hälso- och sjukvården
Hjälp till personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte själva klarar av att planera och genomföra handlingar som hör till dagligt liv. Undanröja smärta och obehag samt ge stöd och hjälp till människor vid reaktioner på sjukdom trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer.

Allmän omvårdnad
Oberoende av sjukdom och medicinsk behandling och utförs av all omsorgspersonal.

Specifik omvårdnad
Kräver kunskap om människans normala funktioner, aktuella sjukdomar och dess behandling. Kräver speciell kompetens.

Sjuksköterskan har ansvar för handledning av personal vad gäller både allmän och specifik omvårdnad.

Omvårdnadsåtgärder
•Omvårdnad planeras och genomförs så att människans självständighet respekteras och behovet av säkerhet och integritet tillgodoses.
•Grundläggande för omvårdnad är ett respektfullt bemötande.
•Riskfaktorer ska identifieras.
•Stöd i eller utförande av sådana handlingar som människan för sitt dagliga liv eller välbefinnande inte kan utföra själv.
•Samordning och planering av diagnostiska åtgärder och behandling.
•Information till vårdtagare /närstående om åtgärder som föreslås och planeras.
•När det är lämpligt ska information och rådgivning ges, om de åtgärder som kan vidtas för att främja hälsa eller ohälsa och förhindra försämring i hälsotillståndet.

Läkare
Läkare ingår inte i den kommunala hälso- och sjukvården. Landstingets läkare har inte något ledningsansvar inom den kommunala hälso- och sjukvården. Distriktsläkare har ställning som konsult i förhållande till kommunen. Deras ansvar gentemot den boende består av ett övergripande ansvar för vård och behandling.

Läkare ska utifrån sitt medicinska ansvar vidta de åtgärder som vårdtagaren fodrar. Med vårdtagarens medgivande bestäms vilka vård- och behandlingsinsatser som skall göras Det ankommer på kommunens hälso- och sjukvård, att utifrån sitt medicinska yrkesansvar, följa de anvisningar om vård och behandling som läkaren meddelat. Det är kommunens ansvar att se till att det finns den medicinska kompetens som den enskildes vård och behandling kräver. Är den enskilde i behov av vård och behandling som ligger utanför kommunens ansvarsområde ligger dessa insatser på landstinget.

Varje boende har en patientansvarig läkare som gör hembesök i boendet 2-3 ggr/vecka. Sjuksköterskan kontaktar vid behov läkare på vårdcentralen dagtid. Kvällar, nätter och helger kontaktas jourhavande läkare på Piteå lasarett. Den boende skickas till sjukhus när vårdcentralens läkare ej finns tillgänglig och tillståndet kräver läkarvård.

Vid tillstånd som ej kräver omedelbar läkarkontakt beställs tid hos patientansvarig läkare.

Senast uppdaterad 2014-06-23 Innehållet på denna sida uppdaterades senast för mer än ett år sedan och kan innehålla felaktigheter. Du kan föreslå ändringar genom att klicka på knappen nedanför.

Väderprognos från:

yr.no, levererat av Meteorologisk institutt och NRK.

CHANGE LANGUAGE DISCLAIMER

You can use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Please select your preferred language in the list below. You can close this dialog box by clicking the ”x” in the upper right corner.